att bli inspirerad / inspirera

 
Min livslust präglas i stort sätt av inspiration. Inspirerande människor som är bra på sitt jobb får mig att jobba hårdare, vackra bilder får mig att vilja uppnå samma kvalité och återfuktade hår får mig att vilja doppa huvudet i kokosolja. Det är därför allt blir så perfekt utåt. Jag vill liksom leva i en cirkel av inspiration, den når mig, jag mår bra och den lämnar min kropp för att hamna hos någon annan. 
 
Jag önskar att jag hade mer tid att inspirera andra såsom ni inspirerar mig. På vinterhalvåretr blir inspirationen mindre, då tar mörkret över och fotograferingen blir inte alls lika kvalitativ. 
 
När vintern tar över så brukar jag dränka mig själv i inspiration. Här gäller det att träffa så mycket människor som jag bara kan, ha weheartit.com som startsida & tända ljus i hela lägenheten. Iår är min motivation att jag den 23e får träffa familjen och fira jul hemma hos mamma och pappa <3
 

November update


Hej ni kära vänner som tjatar om att här ekar tomt. Jag kan väl tyvärr inte skylla på att jag har fullt upp men både tempot i denna staden och att vara ny på jobbet tar mycket kraft. Nu har vi bott här i snart tre månader, men känns mer som ett år typ. Minns inte så mycket hur vardagen brukade se ut innnan flytten, så typiskt mig. Dagarna går så himla fort och helt plötsligt är det november! Jag blir lite irriterad på mig själv som bara tillåter mig själv slungas med i tiden. Jag vill ju upptäcka, ha roligt och utforska Stockholm. Men så blir man sittandes efter jobbet, orkeslös och novembertrött.

Idag har jag en ledig måndag och Sanna har detsamma så vi ska slå våra kloka huvuden ihop och bege oss in mot gallerian/mood och sveavägen för lite höstuppdatering av jackor, nagellack och chailattes. Och juste! Titta vilken mysig parfym Fredrik överraskade med för några veckor sen. Han vet hur mycket jag tycker om blommor men han ser nog inte riktigt nyttan i att köpa något som alltid vissnar så den här presenten prickade han in bra med motiveringen "Nu fick du dina blommor också!" Sötnos. 

min studentdag

I våra fina mössor från abcgruppen!
 

05:20 ringer första alarmet och det är givetvis inte svårt att gå upp. På med allt som redan ligger framme sedan veckor tillbaka: klänning, mössa, skor och det perfekt utvalda armbandet för dagen. Idag är the big day och det var längesen jag kände just den här känslan i magen, nu gäller det. 
 
06:30 ja, eller snarare 06:47 för min del. Champagnefrukost! Några udda filtar har skapat ett fult mönster i gräsmattan och jag försöker hitta en plats nära mina vänner. Det är trångt och jag konstaterar flera gånger om att några bord och stolar hade varit på sin plats. Vita klänningar, nutella  och champagne i ostabila ÖB-glas är inte den vackraste kombinationen för någon som har ett stort behov av kontroll.
 
Frukosten går fort och helt plötsligt har vi avverkat promenaden till skolan, fotograferingen och hetsningen att dricka upp de där sista dropparna av den dyraste champagne man någonsin investerat i för att få komma in i skolan. Nu början den långa väntan.. Betygen ska delas ut det sista innan utspringet klockan 2 och tills dess har vi mest dötid på schemat. Jag och alla mina vänner blev otroligt rastlösa och förväntansfulla inför flakåkningen och våra mottagningar. Men helt plötsligt är vi där: skrattandes åt att vi alla hoppats på stipendier trots vår lata skolgång. 
 
UTSPRINGET. Topp 2 av dagens bästa händelser. Sekunden innan vi i es3c springer ut så kramar jag min klassföreståndare och låter henne veta hur stor inspirationskälla hon varit för iallafall mig och nu kommer i vanlig ordning de första tårarna på både hennes och mina kinder. Sen sprang vi fast vi kommit överens om att GÅ upp på scenen. Körde vår halvhjärtade men nästan inlärda dans till en remix av Frozens "let it go" för att sedan leta upp våra nära och kära i ett hav, eller myrstack, av människor. Det var såååå varmt! 
 
Jag letar mig bort mot de flak som vi ska åka med texten "detta är vår första klassfest" på sidan. Haha, mycket korrekt. Es3c har inte haft mycket till interektion efter lektionstid dessa 3 år. Här fick vi vinka och skrika i ca 45 minuter innan det var dags att dela upp sig för nu var det dags för studentmottagningen!
 
Detta var det bästa på hela dagen tycker jag. Att få vara hemma, få så mycket uppmärksamhet att man inte ens hinner sitta ner och prata med varenda en som tagit sig tid att komma och fira mig, äta god mat och öppna paket. Jag ville inte åka hemifrån för att gå ut på krogen. Visserligen hade jag köpt biljett för 180 kronor och nästan alla mina vänner var ute så var det något som höll mig kvar hemma. Men eftersom det är tradition med utgång på studentnatten så bestämde jag mig för att göra ett försök.
 
1 timme tog det, sen ville jag hem. Det sved i hjärtat att behöva göra Sanna besviken men jag fann ingen njutning av den trånga lokalen där folk tvingas gå över mig och mina 163cm för att komma fram. Trots att jag försökt komma ikapp med fireball för att vara på någorlunda samma nivå som resten av studenterna så var jag lätt bland de mest skötsamma. Studenter låg och drog sig fram via golvet för att benen svikit dem och barköerna var omöjliga. 
 
Här gjorde jag ett val som jag aldrig kommer ångra (tror jag iallafall, hehe) och bad Fredrik hämta mig innan han hann åka hem från jobbet. Sedan fick jag somna gott i hans säng och somna som den lyckligaste flickan i världen!
Upp